En Lena.

Här var det dammigt ja! Usch, varför gör jag så här? Sitter i timmar, nej dagar, med en blogg för att få designen helt rätt och blir jättetaggad att börja skriva och greja. Höll i sig några dagar bara och nu har jag inte uppdaterat bloggen sedan februari!? Blä på mig. Jag älskar ju att skriva.

 

Hur som helst har det ju hänt en del sen sist. Jag fick sommarjobb på samma äldreboende som förra sommaren och blev förstås jätteglad över det. Trevligare personal får man leta efter och jag trivdes även väldigt bra med de andra sommarvikarierna. Vilken varm sommar vi haft i år! Förra sommaren var betydligt ruskigare. Inte idealiskt jobbväder kanske men det var skönt de dagarna man var ledig och kunde åka till stranden. Även jag, badkruka #1 i allt vatten som mäter under 25 grader, lyckades doppa hela kroppen flera ggr i år. Sommaren gick fort och vi gjorde tyvärr inte något speciellt, som att åka utomlands eller till nöjesfält osv, men fångade dagarna bäst vi kunde ändå med den tiden och ekonomin vi hade. Det är det finaste med min familj, i synnerhet barnen, de är extremt duktiga på att uppskatta de där små sakerna i vardagen och glädjs åt det mesta. Vi har väldigt tacksamma ungar! Då är det extra roligt när vi väl hittar på något lite utöver det vanliga. Även om det blev sent så åkte vi till Kolmårdens djurpark den 1 september. Det var en riktig hit, vi hade en underbar dag tillsammans! Och jag spatserade runt hela parken som ingenting, med undantag för några branta backar då Anders var gullig och puttade mig uppför. Såg förmodligen riktigt roligt ut men tanken var gullig och det hjälpte massor. Något han fortsatt göra, som i går när vi var ute och letade kantareller i den snustorra skogen. Backen upp var lång och brant men han puttade på med sina händer mot min rygg likt en flåsande ungtjur.

 

"Varför behöver du puttas så mycket då? Låter som du väger 250 pannor, är allmänt lat och har en toffel till karl som du utnyttjar". Nej nej ;) Jag känner mig iofs allt annat än liten just nu och ska erkänna att jag njuter av min sambos uppmärksamhet och omtanke men den sker som tur är frivilligt. Förmodligen eftersom han längtar efter sin son lika mycket som jag :) Jag är gravid i vecka 31 nu, 32 på tisdag, och vi har fått veta att vi väntar en pojke den 11 november. Lycka lycka lycka! - ungefär så summerar jag det. Tiden har gått fooooort. Raketfort faktiskt. Och det är skönt. Jag har inte heller haft några besvär utöver det vanliga - som halsbränna, ryggvärk och lite foglossning. Vi har fortfarande en hel del som behöver införskaffas så jag hoppas vi hinner. Har lyckats fastna rejält i barnvagsdjungeln men ändå hittat ett par favoriter. "Kronan" har ett riktigt bra erbjudande på startpaket och deras duovagn verkar både trygg, bekväm och snygg. Även "Trille Viper 4 S" är intressant. Den är riktigt snygg tycker jag och har ju fått "Bäst i test" enligt "Råd & Rön", det väger ju ganska tungt. Vi var inne på en bra begagnat vagn först men nu vet vi inte riktigt. Även om det kostar skjortan att köpa babygrejer så är det ändå roligt och fräscht med en del nytt. Annars är jag ett riktigt begagnat-freak. Jag älskar att fynda kvalitétmöbler och plagg till bra priser i bra skick och tycker det är smart. Detta blir tredje barnet och jag kan säga att jag har erfarenhet av att uppleva skillnaden i besparingar och vrede (över nya plagg som fått gräsfläckar och slitage) genom att köpa second hand. De växer dessutom så fort och behöver ständigt nytt. 

 

Behöver lägga mig ner och vila en liten stund nu känner jag. Ibland trycker det på nerverna i ryggen när jag suttit eller luggit (kan absolut inte ligga på rygg) i samma position för länge för då mår jag illa. Men jag behöver återkomma snart. Behöver bland annat en ny header, jag är inte blond längre ju :)