En Lena.

I dag har jag varit husmoderlig. Storstädat, tvättat nästan en hel tvättkorg med kläder för hand i badkaret (eftersom vi förbrukat 5/5 möjliga tvätt-tider i tvättstugan denna månaden...NEVER again, har blåsor på händerna efter att ha vridit ur alla kläder) samt sytt trollklädsel åt Linnéa. Nämde i ett tidigare inlägg att trollutstyrseln skulle bli något hemmaplock men har inte riktigt veta hur jag ska få ihop det. Men hennes pappas gamla t-shirt och skjortor att klippa i, textilfärg samt garn löste det problemet. Visst, kanske inte blev något extraordinärt utav det hela men jag gjorde så gott jag kunde med det jag hade och lillan är nöjd och då är jag det med. Svansen blev jag dock lite extra nöjd med. I morgon måste vi upp tidigt om vi ska hinna med hår och smink. Det var inte svårt att få tjejerna i säng (är det iofs aldrig men extra lätt i kväll), de ser fram emot att få ha sina respektiva klassfester i morgon. Lite kul och mys ska man ju få ha sista dagen innan lov. 

 

Är för övrigt i vecka 38+2 i dag. Lillprins Bus kan alltså komma när som helst egentligen då barnet anses färdigutvecklat från och med vecka 38. Men det är bara 5 % som föder i den här veckan så det dröjer nog lite till. För varje dag som går längtar jag bara mer. Min rygg tar verkligen kål på mig, det har varit det allra jobbigaste med graviditeten. All smärta har alltid bara varit koncentrerat till ett ställe på höger sida och det nästan bränns så ont gör det emellanåt! Dock har jag, precis som med tjejerna, haft en väldigt bra graviditet i övrigt. Besvären jag kännt av är förmodligen väldigt lindriga jämfört med vad många andra fått utstå. Så jag försöker akta mig för att klaga alldeles för mycket även om det är svårt ibland. Är humöret lite svängigt är det lätt att tycka lite synd om sig själv I guess. 

 

I morgon ska vi på rutinkontroll hos barnmorskan. Hon kollar nog igen om han fixerat sig eller inte. Sist låg han med huvudet neråt men hade ännu inte fixerat sig. Känns dock som han gjort det nu för nu förstår jag vad bm menade när hon frågade mig om det kändes som jag hade en melon mellan benen när jag gick. Senaste veckan KÄNNS ALLT mycket mer. Rörelserna är så starka där inne att jag ibland studsar till. Det är väldigt mysigt och roligt förstås men det är lika ofta obehagligt. En stickande känsla kan uppstå när huvudet stöter emot längst ner och samtidigt kan hans akrobatik och utsträckta armbågar och fötter trycka till så det ömmar ordentligt. Det är nog inte så enkelt att vara där inne heller, måste vara oerhört trångt nu!

 

Det är väl bara bra att han inte anlänt på utsidan ännu då det fortfarande finns saker kvar att inhandla. Det har varit så sjukt mycket "måsten" senaste tiden så det har lixom bara inte varit möjligt att införskaffa allt i god tid. Flaskor, dregglisar, blöjor, skötväska, skötbädd, åkpåse samt vantar är några av sakerna. BB-väskan är inte ens packad än...Men det brukar lösa sig, man hinner nog. Jag köpte iaf en jättefin vintermössa från Lindberg samt ett par vita vinterskor med päls i dag.

Sen skulle vi behöva en ny bil med. Mycket att klämma in innan jul. Det är förstås julklappar också och det har man inte heller börjat med. Eller jo, jag började i dag då jag köpte ett Tingeling-spel till DS åt Linnéa. Barnens önskelista är inte nådig, men den är samtidigt väldigt gullig och verkligen specifik. Vilket är ganska skönt för då slipper vi gissa oss till vad de önskar. Vi är alltid sena med julklapparna men det brukar alltid ligga en hel hög under julgranen varje år ändå. Visst, vi stressar runt som dårar i affärerna precis innan stängdags men när julafton väl är här är stämningen fredfull och hemmet luktar julmat och andas kärlek. Barnen tror fortfarande på tomten så Anders får inte riktigt lägga ifrån sig sin Oscar för "Bästa tomten" ännu. Det är bra det, han börjar få riktig kläm på det där nu.

 

 

Klockan är mycket nu och jag borde lägga mig om jag ska orka med morgonen men känner mig förvånadsvärt nog inte dötrött i kväll så jag unnar mig nog lite egentid och tittar på senaste avsnittet av "American horror story" innan det är dags att nanna kudden.

 

Vad är det förresten med katter och spjälsängar? Finns massor av sköna platser att sova på men har man en spjälsäng i hemmet är den rena kattmagneten har jag märkt genom åren. Fått lägga en filt på så länge och hoppas Simba inte tycker det är lika tilltalande att ligga där sen med en högljudd miniperson. Men det är tur han älskar små barn, han och Linnéa är typ bästa vänner. Han är som hennes lilla Joppe. Ibland leker de kull tillsammans, jagar varandra runt i lägenheten. Han är speciell, vår Simba. Våran gammelkatt, Saga, bor numera hos min syster och jag är så otroligt tacksam över det, över min syster som ställde upp. Att hon förhoppningsvis kan få leva sina kvarlevande år, hur många det än må vara, där hon kan få springa ute och må gott. Syrran är underbar att ha ibland, så är det! Nej nog om katter, kommer aldrig i säng här annars. Men nu vet ni att jag är kattmänniska iaf, säkert en viktig notis att sätta i någons osynliga viktighetsblock. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ibland är man bara inte sådär jättevacker men det är alldeles okej det med.

Jag är snart trebarnsmamma (!) och fyller 30 bast inom kort.

Livet är ingen catwalk alla gånger och Instagram-filtren kan inte ha tillåtelse att rädda mig från varje selfie som tas (nu använder jag iofs inte det på alla bilder men "figure of speak" typ). På tal om Instagram så läste jag här om dagen att det äntligen kommer till WP! Kände att det var en megastor nackdel med att ha Windows i nya telefonen men nu kan jag snart sluta deppa över det i-landsproblemet med andra ord.

 

Tschüss gott folk och ha en förträfflig natt!