En Lena.

Då var dagen äntligen kommen, BF-datumet!

Det verkar dock inte betyda att bebis kommer, han har helt enkelt inte myst färdigt där inne riktigt än.

Men det känns skönt att ha nått hit, alla nästkommande dagar innebär att jag går över tiden och det känns riktigt nära nu.

Vi gissar på att han är här innan veckans slut, särskilt med tanke på att jag ska hinnsvepas på torsdag.

Det är så lustigt...man har planerat och längtat i så många månader men nu när det väl är dags känns det hela så overkligt ändå.

Tanken på att en liten människa ska komma ut och bli en del av vår familj, att man äntligen ska få träffa den lilla personen som legat där inne.

Detta trots att jag fått två barn tidigare, det är ingenting man vänjer sig vid utan är lika omvälvande och nytt.

Det som skiljer sig är väl i så fall att jag kännt mig lite lugnare och mer trygg med allt som händer i kropp och knopp. 

Det känns som jag kommer veta mer exakt när det är på gång på riktigt, när det är dags att ringa in till förlossningen och jag är beredd på smärtornas olika stadier. 

MEN jag har blivit lurad ett par gånger i helgen.

Vaknade ju med värkar i lördags morse och i går mitt på dagen var de tillbaka, mycket kraftigare denna gång.

Låg och pep och vred mig i smärtor och kände hur adrenalinet och lyckan pumpade inom mig, "må det inte sluta nu! Nu kör vi fullt ut!". 

Så blev det inte utan några timmar senare var allt tillbaka till det normala och jag har haft en relativt god natts sömn.

Det var inte svårt att somna i går kväll, var helt slut efter de värkarna. 

Därför gör jag nog klokt i att försöka vila så mycket jag kan den här veckan, när det verkligen gäller sen behövs styrka och fokus som aldrig förr.

 

Fars Dag i går.

Väckte Anders med en timmes massage, något han njöt av i fulla drag - med all rätt.

Det var mysigt.

Sen kom barnen in med teckningar de gjort till honom med motiv av racerbilar och landskap, de hade de suttit länge med <3

Han vaknade på en väldigt bra sida och sa att han inte kunnat önska sig en bättre dag.

Senare fikade vi lite och han hittade energi att städa ur förrådet.

Det blev några vänder ner till källaren, herregud va bröte vi fyller på med snabbt i lägenhetsförrådet.

Jag följde med ner till källaren trots värkarnas intensitet eftersom jag inte ville att de skulle avta, men klarade inte av att gå en andra vända.

Kroppen vägrade kändes det som.

 

Vi lekte lite med barnvagnen, övade på att bli smidiga med att trycka/klicka på alla knappar, ta loss och sätta tillbaka babyskydd och liggdel. 

De får det att se löjligt enkelt ut i Brios egna pr-videos men ingenting görs utan tungan fastklämd mellan tänderna och relativt mycket styrka.

Inte jättesmidigt med andra ord.

Sen satte vi dit sittdelen och testade hur det såg ut med åkpåsen i den, trots att det är ett halvår kvar tills han ens kan börja använda sittdelen. 

Kunde ju konstatera att han kommer få det urmysigt i vagnen även nästa vinter, åkpåsen satt perfekt.

 

Målade sedan naglarna i brist på bättre tidsfördriv för stunden då barnen var ute och lekte.

Satt obekvämt i dåligt ljus (smart) så det blev väl sådär men det är alltid kul att testa nya färger och mönster.

 

På kvällen var det mys i soffan med bland annat "Partaj" och en sovande lurvboll vid fötterna.

Halvkul program egentligen men jag älskar sketcherna med Andreas Isaksson-parodierna :P